Släkten och slavarna

Döm om min förvåning när Antonio, en brasiliansk man, berättar för mig att han är ättling till en slav som Louis De Geer låtit frakta med slavskepp till Brasilien på 1600-talet. Detta med stöd av drottning Kristina. Antonio kände att hans eget och hans förfäders öde för alltid var förknippat med namnet De Geer.? Denna verkliga händelse är utgångspunkten för Carl Johan De Geers (f 1938) personligt hållna praktik där han sällan drar sig för att ställa svåra frågor om våra gemensamma livsvillkor. Vad vet vi egentligen om svensk kolonialism? På vilket sätt förändrar berättelsen vår syn på - den svenska industrialismens fader? och kan skuld gå i arv? Film, fotografi, textil, måleri, litteratur, grafik och scenografi är alla del av Carl Johan De Geers mer än 50-åriga praktik. På 60-talet ville han skapa en helt ny inredningsstil med sina färgglada, distinkta och förenklade textilmönster. Längre fram blev Meyerateljéerna i Stockholm basen för hans egen och vännen Håkan Alexanderssons (1940-2004) dröm om en egen filmateljé. Tillsammans producerade de, med små medel, bland annat det numera kultförklarade barnprogrammet Tårtan (1972). I samband med utställningsprojektet Trivsel (1991-92) skapade han scenografiska installationer. De olika tablåerna blev en form av självporträtt som säger något, inte bara om Carl Johan De Geer själv, utan också om den tid de representerar. I utställningen Släkten och slavarna som öppnar på Norrköpings Konstmuseum 1 december 2018 arbetar han med liknande uttrycksmedel. Än en gång tycks den ständige rebellen Carl Johan De Geer ha absolut gehör för tidsandan och vilka piedestaler som behöver vältas. Exhibition: Norrköpings Konstmuseet, Norrköping, Sweden (01.12.2018-28.04.2019).