Den utsträckta hemvistprincipen

En vanligt förekommande princip, på vilken stater grundar skattskyldighet för individer, är hemvistprincipen. Principen innebär att den som bor eller vistas i landet betraktas som obegränsat skattskyldig (dvs. beskattas för alla sina inkomster oavsett var de uppkommer). Genom att använda sig av en utsträckt hemvistprincip kan stater behandla även de personer som har flyttat iväg från staten, men som har någon form av anknytning kvar i landet, såsom obegränsat skattskyldiga. Sverige använder sig av båda dessa principer som grund för skattskyldighet. Syftet med boken är att kritiskt analysera den utsträckta hemvistprincipen såsom den kommer till uttryck i svensk rätt genom reglerna om väsentlig anknytning. Detta görs inledningsvis genom att de närmare 100 rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen som finns på området ingående analyseras och systematiseras. Därefter studeras frågan om reglerna utgör en god och rationell lagstiftning. Denna analys görs mot bakgrund av lagstiftningens syften samt kraven på förutsebarhet och effektivitet. Dessa frågor diskuteras utifrån såväl intern rätt, skatteavtalsrätt som ur ett EU-rättsligt perspektiv